Grilo – från matt och omusklad till en glänsande dressyrhäst

Hästhållning för mig präglas av ett holistiskt tankesätt, där både psykiska och fysiska aspekter ska ingå. En av mina vackra lusitanohästar är Grilo, en svart hingst som kom till mig när han var sex år gammal. För mig är han ett levande exempel på hur utevistelse och omvårdnad [JO1] spelar in på hästens välmående. Grilo gick från att vara omusklad till en välmående häst, och han är idag både harmonisk och högpresterande. 

Tre år instängd i en box

Grilo är född utomlands, där hästhållningen är något annorlunda den vi har i Sverige. När Grilo var sex år skickades han till ett försäljningsstall, och jag fick se foto och video på honom. Det slog mig hur omusklad han var, och jag fick veta att han hade stått instängd i en box från det att han var tre år gammal. Han hade alltså stått instängd i en box i tre år. 

Ta gärna en liten paus här. Fundera på vad det gör med en häst - både psykiskt och fysiskt. Med ett foto (det som visas ovan) och en video som underlag tänkte jag på vad min extrapappa lärt mig – att alla hästar förtjänar en chans. Så jag köpte och importerade Grilo. Väl hemma på gården Lusitano Dream anade jag ett kraftpaket, och jag föll pladask för honom. 

Problem att skritta och röra sig fritt

Grilo var i dåligt skick då han kom till Sverige. Han var inte mager, men hade inga muskler. Med största sannolikhet led han av D-vitaminbrist, vilket kan orsaka att hästens skelett blir skört. Han hade problem att gå och snubblade fram. Jag vågade inte ens släppa ut honom i hagen. Även om han var i skrikande behov av sol, frisk luft och att få röra sig fritt, så var jag rädd att han skulle göra sig illa. Hästar som länge stått instängda i små ytor kan drabbas av frihetsrus när de släpps ut, och risken är att de blir för livliga för sitt eget bästa. 

Steg för steg mot ett värdigt hästliv

Mitt mål var att bygga upp Grilo till den häst jag visste att han kunde blir. Men jag fick ta steg för steg, så att han skulle vänja sig vid sitt nya liv. Först longerade jag honom varje dag. Vi började försiktigt i skritt och trav, för att sen fortsätta med galopp. Efter sex veckor, när han var säker på foten, fick han flytta till en liten hage. Jag började med en liten hage eftersom han var så van vid begränsade ytor. När Grilo var trygg och lugn i sin lilla hage fick han börja gå i allt större hagar. I början kunde han inte ens göra bocksprång, men allt eftersom började han röra sig mer och mer på eget bevåg. Det var underbart att se denna unga, friska häst njuta av sol, vind, regn och gräs, samt att se honom röra sig fritt i alla gångarter. Och ja, ett och annat bocksprång fick han också till.

Inridning och utbildning

Det var hög tid att rida in Grilo. Så snart han hade tillräcklig muskulatur och var trygg i stallet och i hagen var det bara till att sätta igång. Grilo var insutten, men ovan vid ridning. Hingst som han är hade han en del attityd, och miljöombytet, den dagliga träningen och utevistelsen hade gett honom massor av energi. Med tålamod och ömsesidig respekt hittade vi varandra även när jag satt i sadeln. Och nu kunde jag fortsätta bygga hans muskler och variera hans träning, både på ridbanan och i terräng.

Grilo idag – en underbar dressyrhäst

Nu är Grilo ett vältränat muskelpaket, som för sig med styrka och värdighet. Han går i skänkelvikning, skolorna, passage, piaff och gör galoppombyten. Han tycker också om att ta en sväng på hoppbanan. Grilo är stor favorit bland mina avancerade elever, och en självklar del av Lusitano Dream. Varje dag går han ute i en stor hage, och han älskar att ha koll på alla som kommer och går på gården. Han är fortfarande hingst, och charmar alla med sin skönhet och härliga personlighet.